Safarin bokad!

På torsdagen efter att vi gift oss drar vi på bröllopsresa. Det har varit många funderingar fram och tillbaka vart det är lämpligt att åka under ett par veckor i slutet av september. Många av jordens länder som vi tycker skulle vara intressanta har dåligt väder den perioden med risk för orkaner. Till slut fastnade vi för Kenya och Zanzibar som ligger på en bra breddgrad.

Vi är ute efter en varierad semester, inte bara sol och bad, och då blev det här ett riktigt bra alternativ. Idag har vi fått bekräftelsen på safari i Masai Mara i tre dagar. Enligt beskrivningen ska vi få se "de stora fem" och det ser vi grymt mycket fram emot. Så det blir en dag i Nairobi, vidare på safari och sen solsemester på Zanzibar, som är en ö utanför Tanzanias kust. Ska enligt utsago ha fantastiska stränder. Härligt! Man odlar också mycket kryddor och ha bra snorkelvatten så när huden lyser röd finns det annat att hitta på. Har vi tur hittar vi någon lokal matlagningskurs också, det är alltid kul.

Det blir vår första långresa tillsammans. Jag ser verkligen fram emot att vi får så mycket tid ihop. Det är också Jens första backpackerresa och det blir säkert en extra upplevelse för honom.

Efter den här långa planeringsperioden (ett halvår för vår del, jag förstår inte de som bokar datum år i förväg det blir ju jättelång väntan!) ska det bli så himla kul när vi äntligen får gifta oss och fira det tillsammans med släkt och vänner. Det är risk för att det känns ganska tomt därefter så det blir perfekt att ha bröllopsresan att se fram emot!

/Stina (som är ensam hemma i fyra dagar när blivande maken är i Tyskland på jobb)

Svenssexa, lätt ångestpanik--->whisky--->helt perfekt!

Varit iväg i Stockholm, ute på Liiiidingö, på utbildning tis-fre med långa pass till runt kl 21 varje kväll. Utbildningen avslutades med en orienteringstävling, som jag självklart vann, sent på kvällen och som seden kräver så var det efter målgång segerbankett, eller ja, öl och jordnötter i hotellbaren. Blev därför lite halvseg fredag och då jag var tvungen att sticka från hotellet kl 11 så hann jag inte med nån lunch. Fick bli en Mer och en köttbullemacka på tåget. Säga vad man vill om SJ, men deras 1.a klass på X2000 är det sätt som jag vill resa om jag åker kollektivt... Rejäla säten, lugnt och tyst, fritt kaffe, frukt och dagstidning och DI, jorå!

Västervik har tyvärr inte dom bästa förbindelserna så i Norrköping blev det byte till buss, träsmak i röven i Söderköping, varmt och svettigt i bussen och bara allmänt segt. Hemma ca 15.30, läser veckans post, slår på tv:n och halvsover till ett program av öringfiske på Island, då det plötsligt, pling-plong! Lullar upp till dörren, troligen Jehovas... men utanför står ett helt gäng grabbar. Dags för svensexa! Toppensvågern Lasse (respektabel bankdirektör) hade smart nog tagit med 2 burgare från MC och Mario räckte snabbt fram en miniflaska Jägermeister. Kombinationen är kanske inget jag rekommenderar men idag funkade det.

Efter det var det dags för den påse som innehöll lite smått och gott. En b-h, peruk, kjol, strumpbyxor och pumps. Nu ska vi ut på stan var budskapet. Ångestpanik! Precis det jag INTE ville. Som tur fanns det även en flaska whisky i påsen, tog ett par snabba klunkar, för att om jag ska ner på stan vill jag inte vare sig då eller efter veta så mycket.

Fick order att plocka ihop sängkläder, byxor, varm tröja m.m. och hänga på. Gjorde detta medan jag tog några klunkar whisky till. Sedan bar det iväg. Men till min stora glädje så var vi på väg ut på stora vägen och ut i skogen till Risebo. Detta fiskeparadis som jag hört talas om men aldrig varit på. Det skulle bli fiske!Fiskeshopen och incheckningen i Risebo.

När det var dags för fiske åkte damkläderna av, någon stolthet har jag! Vi fiskade på men bland tretton tappra fiskare blev det ingen fisk! Fiskpest kanske... men gjorde i och för sig att kvällen blev enklare med en riktigt manlig middag, flintastek och potatissallad med öl och whisky. Tomater hade någon av någon konstig anledning köpt, det vägrade jag och Lasse av princip av äta nu när vi inte hade någon som tjatade, f-låt, påtalade att det är nyttigt.

Flintastek och potatissallad - mat för män!

Sebastian hade dragit med NAD-förstärkare och högtalare ända från Kalmar, imponerande! De dunkade på bra i skogen och i stugan.

Sedan blev det poker. Jag var väl helt ärligt inte 100% fokuserad vid det här laget, Lasse skötte korten men vi vann ändå inget. Vet att vi inte hade bra kort i dom första omgångarna i alla fall... Oavsett vilket så var det dags för fiske igen 05.40 dagen efter! Vi var några tappra som orkade upp, mer eller mindre nyktra, och prövade fiskelyckan. Inte en fiskjä... den här gången heller. Funderingen på fiskpest försvann då ett par yngre rookies drog 3-4 fiskar längre bort. På mete... Vi hade helt fel utrustning. Men men. Spelar ingen roll.
Rejält manlig frukost efter fisket. Skinkost på macka och starkt kaffe. Gott.

Jag kunde inte ha fått en bättre svensexa. Stort tack till alla! Och så ses vi på bröllopet!!!
/Jens
Ps. Tack Nicke för bilderna. Jag lånade dem från ditt album. Hoppas det är ok. :-)

Mitt i planeringsträsket

När Jens hade friat och jag tackat ja tog det inte många timmar innan vi (läs: jag) hade köpt den första bröllopstidningen. Det har hunnit bli några till men jag måste erkänna att jag faktiskt tycker att det finns alldeles för få. Det finns ett fåtal svenska varianter (amerikanska är bara för överdrivna!) och de verkar bara komma ut 1-2 gånger per år. Alltså bara en 5-6st under hela planeringsperioden. Herregud, om man nu gifter sig en gång i livet kan man väl ändå få vraka i allt det mysiga och goda?

Anyway. I den första av tidningarna som jag köpte läste jag en artikel om hur man ska planera ett bröllop. Det fanns gott om goda råd. Och märkliga. Bland annat fördes det en diskussion kring huruvida man ska ta tjänstledigt i upp till en månad eller ej för att helt kunna koncentrera sig på planeringen. Jag blev som ett frågetecken när jag läste det. Vidare fanns det tips om att man måste göra ett karriärval under planeringsperioden. ?! Behöver jag säga att jag hånade den där artikeln rätt rejält? Tror inte det.

I tisdags var broder Lasse i stan för en seglingsaktivitet. Jag kom på den smarta idén att sticka iväg och handla papper till bröllopet och skicka med till hans fru och tillika min bästa kompis Mia, som ska fixa trycket. På lunchen rusade jag upp till affären, hittade rätt papper, köpte bara ett för att springa och kolla att det fungerade att trycka på. Hann ringa ett antal samtal för att styra upp några saker (vi hade planerat till midnatt kvällen innan så jag hade en lång lista) innan ett jobbmöte kl. 13. Lasse skulle komma förbi vid 17 så jag skulle ha gott om tid under eftermiddagen att sticka upp till affären och köpa övriga 102 papper nu när jag visste att de fungerade.

Lasse dyker upp kl. 16. Jag hade naturligtvis inte hunnit iväg för att köpa papper, jag var ju på jobbet. Åkte med brorsan till affären, handlade papper och sa hej då. Sprang gatlopp nedför Storgatan mot jobbet (stress!) och då ringer min kollega Christina på Regionförbundet. Hon undrar vad jag gör med tanke på min andfådda stämma.
- Funderar på att ta tjänstledigt! svarade jag.
/Stina

Väljer låtar...

till bröllopet, vad ska spelas när gästerna kommer, under ceremonin och när allt är klart, när vi kommer tillbaka från en förhoppningsvis vackar dag i skärgården och gästerna minglar innan middagen. Att det finns så många låtar... och att det finns så många låtar där melodin är helt fantastisk men där texten inte alls funkar till ett bröllop. Jag (Jens) har, om jag får säga det själv, rätt bra koll på vilken låt det är när den spelas men det visar sig nu att jag har svårare att komma på dem nu bara så där.
Nu har vi i alla fall kommit en bra bit på vägen. Efter diverse ändringar av trubadurens förslag (för smörigt och sött för vår smak) så har vi nog det här på plats ganska snart. Undra hur gästerna kommer uppskatta lite dance och reggae på brölloppet??!! (Stina, jag skämtar, har ingen dold låtlista...).

Nä, har ju faktiskt en helt fantastisk svensexa att skriva om också. Kommer snart...

/Jens

Möhippa!

Skulle på lunchmöte i fredags tillsammans med vår kommunikationsstrateg Ewa och näringslivsstrateg Roger. Innan mötet hann vi ner till Brothers & Sisters som öppnade sin affär kl 12, pratade lite med dem och hälsade dem välkomna. Tillbaka upp till Ewas kontor för möte. Andrea möter oss i hallen, superallvarlig och ber oss komma in på Haralds (kommunalrådet) kontor.
- Ni måste in till Harald först. Det har hänt något riktigt allvarligt.
Vi travar in på Haralds kontor, jag ser inga ansikten, bara en massa folk. Tror det är arbetskompisar.
- Jäklar, tänker jag, det är hela kontoret, någon har dött.

Så skriker alla "Surprise". Vadå?? Vad menar de? Jag hänger inte med. Sen ser jag helt plötsligt Patricia. Patricia? Och Mia? Terese?! Mari! Katarina! Annika! Och...! Rummet är fullt med mina tjejkompisar! Jäklar! De har lyckats lura mig! Big time!

Totalt chockad! Skrattar, skakar om vartannat. Så kommer Harald in.
- Häng med mig!
Hoj bakom Harald till gocarten - underbart! Lunch med allihop och sen bara körde allt på. Jeeeez, vad de hade fixat och donat! Det enda jag fixade själv var vinsten i gocarttävlingen. Broder Lasse stod plötsligt där och vinkade med målflaggan! Vad gör han här? Aha, svensexa.

Vi cyklade till Lysingsbadets sauna. Blev plåtad i ett antal olika kläder, kände mig som en riktig fotomodell och det blev inte bättre efter tjejernas ihärdiga skålande. :-) Grillen tändes, god middag! Mums! Alla hade tagit med ett paket till mig. Jag fick gissa vem innehållet var ifrån. En liten flaska Jäger - solklart Patricia, kantareller - solkart Cissi, marschall - solklart Andrea. Andra var lite svårare. Skitkul!

Vi hoppade ner i baljan på bryggan, riktigt tjejigt och mysigt. Fick svara på frågor. Undrar vad jag sa.... Hoppade i havet ett par gånger. Stolt! Dags för påklädning, fick en mycket kort klänning för kvällen. Shit! Men självförtroendet var rätt stort vid det här laget. Ha ha! Dans i saunan. Och så ner till stan. Först en kort tur till Räken och sen dansgolvet på Harrys. Vi stängde stället. Tirre och jag ville ha pizza men Mia hade beställt taxi - tack Mia, gott omdöme. Tirre gjorde omelett hemma men när den var klar sov både Mia och jag gott.

Jag vaknade vid 8 på lördagsmorgonen med ett leende som nådde långt över öronen. Hoppade in till Mia och väckte henne med ett rejält tjattrande. Kunde ju inte låta bli att prata om allt som hänt, alla som kommit och kidnappningen!

Det var en fantastisk eftermiddag, kväll och natt! Bästa möhippan ever! Tack allihop!
Kram Stina

- Vi startar en blogg, Jens!

Telefonsamtal kl. 08.17 torsdagen den 20 augusti. Jens i Stockholm, Stina på väg till jobbet.

Jens, förvånad och något stressad:
- Ska du ha en blogg till?

Stina, glatt:
- Ja men såååå lång tid tar det ju ändå inte och det är ju roligt också!

Jens, skeptiskt:
- Vad ska du skriva om då?

Stina, överdrivet käckt:
- Jag? VI, Jens, VI. Tillsammans. Du och jag. Vår blogg.

Jens stönar.

11,5 timma senare. Jaha, men då kör vi väl!